Distansarbetets popularitet avspeglas på olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen.
Jaana jobbade hemma vid datorn. Arbetstelefonen laddade hon på andra sidan av bordet. När Jaana hämtade den slog hon tårna i ett skåpben.
Hon besökte en läkare och ansökte om ersättning hos försäkringsbolaget som avslog ansökan. Senare upphävde Besvärsnämnden för olycksfallsärenden beslutet och beordrade bolaget att betala en lagenlig ersättning till Jaana.
Aleksi arbetade också på distans och gick från köket till vardagsrumssoffan med en bärbar dator i famnen när olyckan inträffade. Aleksi läste sina arbetsmejl och han slog sina tår hårt i soffbenet. I detta fall beviljade inte försäkringsdomstolen Aleksi någon ersättning för olyckan.
Jaana och Aleksi är fiktiva personer, men dessa fall är verkliga. Varför utfärdades olika ersättningsbeslut i så liknande fall?
Arbetsgivaren skyldig
Lagen om olyckycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar fastställer arbetstagarens rätt till ersättning när det inträffar ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom. Enligt lagen är arbetsgivaren skyldig att teckna en olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring för sina anställda.
Verkställandet av försäkringen sköts av privata försäkringsbolag, och ersättningsnämnden för olycksfallsärenden har till uppgift att främja enhetligheten i ersättningspraxis. Nämnden är verksam vid Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK).
Olycksfall i arbetet är olycksfall som drabbar arbetstagaren antingen i arbetet, på arbetsplatsområdet eller under resan mellan bostaden och arbetsplatsen.
– Dessutom finns det i lagen ett antal särskilda omständigheter under vilka olycksfall ersätts som olycksfall i arbetet, säger chefen för olycksfallsnämndens byrå och juristen Kirsi Salo vid TVK.
Lagen innehåller dock en begränsningsklausul som undantar bland annat arbetsplatsområdet från ersättningarna i situationer där arbetet utförs hemma eller på någon annan obestämd plats.
– Olyckor som inträffar i distansarbete ersätts endast i samband med arbete ersätts som olycksfall i arbetet, säger Salo.
Olyckor i samband med att man rör sig i hemmet orsakar därför särskild huvudbry vid tolkningen av lagen. Fallen bedöms särskilt utifrån om olycksfallet har inträffat under arbetet eller i en situation som har ett väsentligt samband med arbetet.
I Jaanas och Aleksis fall är detta avgörande. Enligt försäkringsdomstolen inträffade Aleksis olycka inte i samband med arbetet. I Jaanas fall ansågs det nödvändigt att Jaana hämtade sin telefon för att utföra sina arbetsuppgifter.
– Arbetsgivaren kan inte påverka arbetsförhållandena vid distansarbete på samma sätt som på arbetsplatsen. De flesta olyckor i hemmet beror just på förhållandena i hemmet, påpekar Salo.
Arbetsgivaren betalar olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen och ersättningarna är täckande. Om en arbetstagare på grund av ett olycksfall i arbetet inte kan återgå till sitt tidigare arbete, utbildas han eller hon till ett nytt yrke.
Arbetsgivaren kan försäkra sina arbetstagare också under fritiden
Om arbetstagaren inte alls kan återgå till arbetslivet, betalas olycksfallspension och andra ersättningar under resten av livet.
I lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ingår frivilliga försäkringar med hjälp av vilka arbetsgivaren kan försäkra sina arbetstagare också under fritiden. Då är skyddet nästan densamma som vid olyckor på arbetsplatsen.
Om arbetstagaren själv har en olycksfallsförsäkring som också kan ingå i hemförsäkringen, ersätter den också oklara fall. Arbetsgivaren kan också teckna dessa privata olycksfallsförsäkringar.
– I dessa ingår dock ganska sällan ersättning för inkomstbortfall, och då måste ersättningen sökas separat från sjukförsäkringen, säger Kirsi Salo.
Besvärsärenden behandlas inte i tingsrätten
Olycksfall- och yrkessjukdomsförsäkringen är en del av den finländska sociala tryggheten.
Besvärsärenden behandlas inte i tingsrätten, utan den första besvärsinstansen är besvärsnämnden för olycksfallsärenden. Dess beslut överklagas hos försäkringsdomstolen.
Både Jaana och Aleksi överklagade försäkringsbolagets negativa beslut till besvärsnämnden. I båda fallen bestämde man att ersättningar ska utbetalas. Försäkringsdomstolen upphävde dock besvärsnämndens beslut i Aleksis fall, dvs. ersättning betalades inte.
Exemplen visar att definitionen av distansarbete fortfarande söker sin form och att tolkningen av lagen inte är entydig.
– Behandlingstiderna är långa, dvs. det tar ännu en hel del tid innan nya avgöranden avkunnas och tolkningarna blir tydligare, säger Kirsi Salo.
Ella Rantanen
