Fredrik Hjulström är socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR och har medverkat i utredningens expert- och sakkunniggrupp som arbetade med förslaget till den nya socialtjänstlagen. De sista nio månaderna arbetade han som utredningssekreterare i utredningen. Foto: Theresia Viska.
Det massiva arbetet med att skapa en ny socialtjänstlag för Sverige är ett steg närmare målet. Akademikerförbundet SSR som företräder svenska socionomer ser mycket positivt i lagen men samtidigt några allvarliga brister.
Den gällande svenska socialtjänstlagen är nästan 40 år gammal. Under årens lopp har lagen ändrats sammanlagt 144 gånger – den är föråldrad och besvärlig att använda.
För fem år sedan tillsatte den svenska regeringen en utredare med uppdrag att göra en översyn av socialtjänstlagen. Utredningen blev klar sommaren 2020 och i den föreslår utredaren att en ny socialtjänstlag ersätter den nuvarande lagen. Utredningens slutbetänkande är 1328 sidor långt och har titeln: Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag.
En yrkesgrupp som dagligen påverkas av och använder sig av socialtjänstlagen är socionomerna. Största delen av Sveriges socionomer hör till fackförbundet Akademikerförbundet SSR som haft en viktig roll både i utformningen av slutbetänkandet och senare i remissprocessen. Just nu bearbetas remissvaren men när eller hur processen går vidare är öppet.
– Om den nya socialtjänstlagen träder i kraft innebär det på kort sikt att våra medlemmar får ett enklare och tydligare arbetsinstrument. På lång sikt leder det till att socialtjänsten blir mer professionaliserad”, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.
Akademikerförbundet SSR förhåller sig i stort sett positivt till utredningens slutbetänkande och stödjer de flesta förslagen. En begränsning i den nya lagen är ändå att den inte får leda till kostnadsökningar för staten eller för kommunerna. Det gör att den nya socialtjänstlagen är mer återhållsam än vad Akademikerförbundet önskat sig.
Starkare betoning på förebyggande arbete
En av de största förändringarna i den nya socialtjänstlagen är en starkare betoning på förebyggande arbete. Orsaken är att förebyggande arbete oftast är det första som försvinner när kommunerna sparar pengar. Enligt förslaget lyder den nya lagen: ”socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv”.
– I vårt remissvar föreslår vi en starkare formulering: ”socialtjänsten ska arbeta förebyggande”, säger Hjulström.
En annan stor förändring är att socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser utan föregående individuell behovsprövning.
– Det går allt mer resurser till att utreda behovet av insatser och det finns mindre tid för själva insatserna.
Flera kommuner erbjuder redan i dag tjänster dit vem som helst kan komma anonymt, till exempel lågtröskelverksamhet för missbrukare, men den typen av verksamhet är egentligen olaglig enligt den nuvarande lagstiftningen.
– Ifall denna bestämmelse finns med i den nya lagen innebär det ett paradigmskifte. Vanligen har socialtjänsten gått mot mer byråkrati, det här är ett steg mot mindre byråkrati.
Nya formuleringen
Den tredje stora förändringen i socialtjänstlagen är den nya formuleringen att ”verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet”.
– I hälso- och sjukvården har denna skrivning funnits med sedan Barna Hedenhös och det är bra att formuleringen har ett tydligt ”ska”.
Hjulström påpekar att det just när det gäller att verksamheten ska grunda sig på vetenskap ändå finns en stor brist i den nya socialtjänstlagen. För hur går formuleringen om vetenskap och beprövad erfarenhet ihop med det faktum att alla beslut inom socialtjänsten i dag fattas av kommunalpolitiker? I Sverige är det nämligen lokalpolitiker som sitter i socialnämnden som fattar beslut inom socialtjänsten.
– Det finns inga tjänstemannabeslut men. En del beslut kan de kommunala nämnderna delegera, till exempel till socialsekreterare, men beslut om omhändertagande av barn fattas alltid av politikerna, säger Hjulström.
Akademikerförbundet SSR anser att regeringen skyndsamt bör tillsätta en utredning med uppdrag att utreda frågan om nämnderna och beslutsprocessen.
– För oss är det här viktigt. Samtidigt är det en svår fråga för Sveriges kommuner och regioner (arbetsgivarorganisationen).
I sitt remissvar poängterar Akademikerförbundet SSR att Sverige utöver en ny socialtjänstlag måste minska riskerna för att människor framöver behöver stöd och hjälp av socialtjänsten.
Hur gör man det?
– Det absolut viktigaste är att se till att flera barn klarar skolan. I Sverige har vi inte varit särskilt bra på det och det finns mycket utanförskap. Det behövs tidiga insatser. En annan viktig fråga är den om sysselsättningen. När människor inte har jobb hamnar de hos socialtjänsten.
