Svenskan finns med i grunden när det nya välfärdsområdet byggs upp
19.1.2022
Specialsakkunnig Kia Leidenius tror att reformen av social- och häsovården i viss mån kan underlätta personalbristen.
Exakt hur den svenska servicen ska se ut i det nya välfärdsområdet är för tillfället oklart.
Om ett drygt år, 1 januari 2023, övergår en stor del av social- och hälsovården till de nya välfärdsområdena. Förberedelserna pågår febrilt.
I det som ska bli Västra Finlands välfärdsområde jobbar specialsakkunniga Kia Leidenius för att svenskan ska finnas med i allt från administrationen till servicen för invånarna.
– Det är jättebråttom, i synnerhet för att få informationstekniken att fungera. Mest kritiskt är förvaltningen och byråkratin. Från den 1 januari 2023 ska lönerna komma på personalens konton – det måste fungera, säger Kia Leidenius.
Leidenius jobbar halva sin arbetstid med att utveckla den svenska servicen i Esbo. Halva sin arbetstid jobbar hon med att utveckla strukturerna för Västra Finlands välfärdsområde, ett område som omfattar tio kommuner från Esbo i öster till Hangö och Raseborg i väster.
Leidenius anställdes av Esbo stad för två år sedan efter att utredningen Projektet Nyland (Nylands förbund, 2019) påvisat brister i kommunens svenskspråkiga service. I början av sin anställning fokuserade Leidenius på att samla information från invånare och personal, för att få en bild av vilken typ av insatser som krävs var.
För tillfället är fokus på att hålla svenskan framme i planeringen av det nya välfärdsområdet. Leidenius kallar sig skämtsamt för ”språkpolisen” i projektet Västra Nylands välfärdsområde – det är hon som ska se till att svenskan finns med där det är relevant.
– Målet är att svenskan automatiskt ska beaktas i grunden, inte så att man i efterhand inser att man glömde bort svenskan. För det händer att det glöms bort, inte av illvilja utan just av glömska.
Enligt Leidenius går hennes arbete i praktiken bland annat ut på att ställa rätt frågor vid rätt tillfälle. Det kan handla om allt från att göra enkäter och upphandlingskriterier till att planera pilotprojekt. En genomarbetad svensk struktur ska i sin tur göra det lättare för de anställda.
– När vi satsar på klara strukturer för det svenska är det smidigt att jobba på svenska hos oss. Det ska till exempel inte gå extra arbetstid för att man måste fungera som en översättare eller för att det tar tid att hitta rätt anvisningar på svenska.
Personalbristen kommer att vara en utmaning
Exakt HUR den svenska servicen ska se ut i det nya välfärdsområdet är för tillfället oklart.
I en färsk rapport från Folktinget och Kommunförbundet (Stödmaterial för beredningen av de tvåspråkiga välfärdsområdena, 2021) listas en rad problem inom hälso- och socialvården.
Målet är att svenskan atuomatiskt ska beaktas i grunden.
Enligt rapporten finns det i dag stora utmaningar när det gäller tillgången till svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster i tvåspråkiga områden: ”Utmaningarna beror bland annat på att det på många orter är svårt att rekrytera språkkunnig personal och expertis. Även på orter där det finns tillgång till svenskkunnig personal och expertis, kan det finnas utmaningar att ordna servicekedjorna så att den svenskspråkiga kunden möter den svenskkunniga personalen.”
Enligt rapporten är det läge att rätta till bristerna nu då strukturerna inom social- och hälsovården förnyas. Leidenius, som själv deltagit i arbetet med rapporten, tror att det är möjligt.
– När vi får en större personal är det inte lika sårbart. I dag hänger den svenska servicen ibland på en person eller på några enstaka personer. Om de plötsligt slutar har vi inte den servicen på svenska.
Personalbristen kommer ändå att fortsätta vara en utmaning, även om Leidenius tror att läget kan underlättas av reformen.
Man kan tänka sig att förvaltningen kommer att behöva en mindre personalstyrka och att fler då kunde jobba med servicen. Det frigörs också resurser då alla tio kommuner inte behöver jobba med utveckling var för sig utan kan göra det tillsammans, säger hon.
Mer levande tvåspråkighet
Leidenius tror att tvåspråkigheten också kan få ett lyft tack vare att det i Västra Nylands välfärdsområde ingår flera kommuner, till exempel Raseborg och Ingå, där svenskan och tvåspråkigheten är stark.
– Att förvaltningen får en mer levande tvåspråkighet kommer att återspegla sig i servicen.
Hur mycket ska då de anställda eller kommuninvånarna just nu förbereda sig på reformerna i samband med de nya välfärdsområdena? Inte så mycket, säger Leidenius.
– Ändringar i servicen till invånarna sker stegvis och i många fall fortsätter allt som förr.
