− Till de goda råden som sakkunniga på spelmissbruk ger spelaren är att blockera åtkomsten av nätcasino-portalerna och nätbanken samt ha en plan för hur uppmärksamheten genast kan flyttas över till något annat när spelsuget blir oemotståndligt, säger Charlotta Grönberg. Foto: Jyrki Komulainen
Också småbarnsmammor kan fastna i nätcasinot där hemma. Penningspelet blir en flykt från den gnagande ensamheten.
Penningspelmissbruket riskerar relationer, arbetet, ekonomin – problemen hopar sig innan spelaren söker sig till vård. Unga vuxna är i riskgruppen.
Socioekonomisk bakgrund och ålder varierar. Ensamma pensionärer söker sig till gemenskapen i supermarketarna, matar fruktautomaterna med slantar. Vadslagning förknippade med idrott, i grupp, har också en social funktion.
Socialpsykolog Charlotta Grönberg från Peluuri med lokal i Helsingfors möter spelare från hela Finland antingen i början av vården eller i slutskedet, oftast på Peluuris nätforum eller i telefonen. Den egentliga vården med forskningsbaserad samtalsterapi finns hos A‑kliniken och socialbyrån ger rådgivning i ekonomiska frågor.
− Det brukar ta år innan spelaren söker hjälp. Tyvärr saknar arbetsplatshälsovården ofta i sina klientformulär en fråga om perso- nen är spelberoende, säger Grönberg.
Flyktspelarna
Jag träffar Charlotta i telefonen. Charlottas röst förmedlar lugn, närvaro och engagemang. Hon har mångårig arbetserfarenhet från Peluuris kundservice och kunskap i ämnet från en ettårig utbildning om spelberoende. Nu fortsätter studierna med magisterprogrammet i socialpsykologi.
− Under studiernas gång har fokus för mitt intresse varit sambandet mellan den affektiva självregleringen och beroendeformer som innebär mer egen aktivitet än att dricka alkohol eller ta droger, förklarar Charlotta Grönberg.
Det finns olika sorters spelare. Flyktspelarna använder penningspelandet som en flykt från vardagen.
− Flyktspelarna reglerar sina känslor, exempelvis av ensamhet, med spelandet som för bort tankarna från det underliggande problemet. Ett citat av forskaren Ed Khantzian följer mig i arbetet: ”Addiction is turning pas- sive and uncontrolled suffering into active and controlled suffering.” Känslor som personen inte kan bemästra kan lätt leda till att man tar tillflykt till något utanför sig själv, som att spela.
− Eftersom spelaren känner att hen själv kan påverka sitt välbefinnande med hjälp av spelandet fastnar hen i det. Man försöker vinna tillbaka de förlorade pengarna genom att spela. Detta kallas ”chasing” och bildar lätt den onda cirkeln.
Affektiv självreglering går tillbaka till småbarnsåren när barnet behöver närvaron av lyhörda vuxna som bekräftar barnets känslor, stöder barnet hantera sina känslor av sorg, besvikelse och ensamhet. Annars uppstår en brist som senare i livet kan ligga bakom beroendemissbruk av olika slag. Charlotta rekommenderar långtidsterapi som vårdform, vilket dock inte finns hos Peluuri.
− Människan har förmågan att förflytta ett beroende till ett annat, terapin, samtalet kan bli det som kurerar från spelberoendet, säger Grönberg.
Stödgrupper, kamratstöd
Charlotta Grönberg rekommenderar t ex Peluuris nätvårdsprogram Peli poikki. Peluuri erbjuder även 10 veckors stödgrupper på nätportalen öppen dygnet runt, även kamratstödgrupper utan tidsbegränsning.
I den första kontakten med personer med spelmissbruk får Charlotta höra om ekonomiska problem, depression och problem med sociala relationer − penningspelandet ger en flykt från problemen som är en följd av spelmissbruket.
Hon ger klienterna − som alltid får vara anonyma hos Peluuri − goda råd i vardagen som kan hålla dem borta från penningspelet. Peluuris svenska klienter är för få för att räcka till svenskspråkiga nätstödgrupper, telefonhjälplinjen får ock var vecka samtal av svenskspråkiga.
− Folk är ofta så blyga, det behövs 10−20 deltagare i en sluten nätgrupp för att diskussionen ska komma i gång, 20−30 personer i en öppen grupp.
Peluuris hjälplinje är öppen helt gratis alla vardagar klockan 12−18.
När anhöriga, som ofta är medberoende, ringer Grönberg upplyser hon alltid om att de inte kan ansvara för att en vuxen person med spelberoende tar tag i sitt spelberoende. Viljan till förändring måste alltid komma från spelaren själv. Den anhöriga gör bäst i att inte ge pengar för att upprätthålla missbruket och hen ska måna om sitt eget välbefinnande, och vara till stöd när förändringsarbetet väl kommit i gång.
Spelmissbruk på Åland
Kristoffer Eklund, behandlare vid Beroendemottagningen i Mariehamn, Ålands socialförvaltning, framhåller att i vården av personer med spelmissbruk är ett gott, respektfullt klientbemötande det allra viktigaste, utan pekpinnar och fördömanden. I de lösningsinriktade samtalen fokuseras på motivationen. Behandlingstiden varierar från någon månad till över ett år, med tätare möten i början.
− Min uppgift är att skapa en allians med klienten och göra en noggrann bedömning av missbruket. Tillsammans med klienten formuleras målen för hur missbruket ska begränsas. I exponeringsövningar kartläggs risksituationer och tankefällorna förknippade med spelandet. MI-metoden (motiverande samtal) används i vården på Åland, berättar Kristoffer Eklund.
