− Vi behöver vetenskaplighet i motsats till populistisk marknadsideologi I barnskyddet, sammanfattar Harry Lunabba. Foto: Sunniva Ekbom
LAPE-programmet är redan inne i implementeringsfasen. Om ett år avslutas programplaneringen. Harry Lunabba, som varit med om att planera LAPE, anser att programmet är ambitiöst men tidtabellen och budgeten är strama för detta stora, nationella program med barnets bästa i fokus.
Ihuvudstadsregionen har LAPE-arbetsgrupperna koncentrerat sig på att utveckla specialvården inom barnskyddet, familjecenterverksamheten och barnskyddets samarbete med skolorna.
− Finland behöver ett nationellt institut för barnskyddsforskning som skulle stå bakom samordnandet av barnskyddet med stöd av forskningsresultat. Elina Pekkarinens (2011) rapport Lastensuojelun tieto ja tutkimus fäster uppmärksamheten vid att barnskyddet inte heller är isolerat från annan aktuell forskning i samhället, säger Harry Lunabba, universitetslektor i socialt arbete vid Soc&kom.
− Kärnan i LAPE:s nationella barnskyddsprojekt är koordinering av samverkan och samordnande på nationell nivå. Modellen för barnskyddet ska vara forskningsbaserad.
Ekologiskt sammanhang
Som medlem av en av LAPE-arbetsgrupperna var Harry Lunabba med om att i fjol höstas utveckla modellen för systemiskt barnskyddsarbete inspirerad av Hackney-modellen. Nu testas modellen för att sedan kunna användas i hela landet.
− Vi utgår från att barnet ingår i ett ekologiskt sammanhang med naturliga relationer. Det systemiska tänkesättet genomsyrar den dialogiska samverkan i det mångprofessionella teamet vars medlemmar har olika ansvarsområden. Teamets medlemmar har olika roller i relation till barnet vilket vidgar perspektivet på barnet i arbetet som utgår från en holistisk och systemisk förståelse av barnets behov och situation, förklarar Lunabba.
Integrationsarbetet inom social- och hälsovårdsreformen har stöd av ledstjärnorna för LAPE.
Exempelvis har barnet en socialarbetare och familjen en annan. En tredje arbetare har hand om det administrativa arbetet kring barnet. Tillgång finns till en terapeut – arbetet i teamet präglas av den familjeterapeutiska förståelsen av barnet och familjen. Vid behov har familjen tillgång till annan professionell sakkunskap som neurolog.
Holistiskt perspektiv
Harry Lunabba fäster uppmärksamhet vid att den pågående social- och hälsovårdsformen främst har ett individperspektiv, medan ledtråden i LAPE är ett mer holistiskt perspektiv − barnperspektivet i kombination med familjeperspektivet. Den nya social- och hälsovårdscentralen ska inte ge en punktinsats bestående av bara rådgivning utan det sociala arbetet ska sättas in så tidigt som möjligt, i förebyggande syfte, med integrering som övergripande målsättning.
− Integrationsarbetet inom social- och hälsovårdsreformen har stöd av ledstjärnorna för LAPE. Barnskyddet ska få bättre tillgång till specialsjukvård, samverkansarbetet motverkar tidigare rådande fragmentering av servicen kring barnet och familjen. Det är inte bara fråga om exempelvis psykiatriska diagnoser utan om mer omfattande problematik som ska ses i det system barnet ingår.
− Specialsjukvården i den nuvarande servicestrukturen är effektiv och billig när det är fråga om enskilda problem, men fungerar sämre då problemen är flera som vid ofullständigt föräldraskap när föräldern har rusmedelsberoende och psykiska problem, påpekar Harry Lunabba.
Rapporten om hur språkfrågan beaktas i LAPE-programmet (Stoor, Backman, Lindholm 2017) visar att det i framtiden gäller att mer noggrant planera och säkerställa de svenskspråkiga servicekedjorna för barn och familjer. De språkliga förhållandena förändras eftersom procenten svenskspråkiga blir mindre när de svenskspråkiga räknas för hela landskapet, och inte som tidigare på basen av invånarnas hemspråk i de enskilda kommunerna, nära brukarna.
I vissa fall blir det fråga om särlösningar för att hela servicekedjan ska finnas på svenska.
Enligt barnkonventionen och vår nationella lagstiftning ska barnet kunna använda sitt eget språk − finskan och svenskan är jämställda. De språkliga rättigheterna kan innebära att finsk- och svenskspråkig service upphandlas separat eftersom myndigheterna är skyldiga att tillgodose tvåspråkig service. I vissa fall blir det fråga om särlösningar för att hela servicekedjan ska finnas på svenska.
Fallet Erika och skolskjutningarna!
Orsaken till att Hackney-modellen har fungerat som inspirationskälla för det pågående förändringsarbetet inom vårt barnskydd beror inte bara på att den stöder sig på forskning. Även England har haft barndödsfall bland barnskyddsklienterna. Fallet Erika hos oss har sin motsvarighet i Baby Peter och Victoria Climbie.
Harry Lunabba har arbetserfarenhet från barnskyddet och har forskat i pojkar i barnskyddet. Han ställer sig skeptisk till den rådande prioriteringen av familjeplaceringar.
− Familjeplaceringar är inte alltid ändamålsenliga för barn 10 år och äldre. Vi behöver en nationell agenda som förhindrar att det som hände Erika inte upprepas, inte heller skolskjutningarna.
− Det finns betänkanden om dessa frågor, men de är inte nämnvärt synliga i planeringen av social- och hälsovårdsreformen. Inte heller ska behörighetskraven för skolkuratorerna skäras ned. I stället borde det forskningsbaserade greppet på professionen stärkas, framhåller Lunabba.
LAPE-programmet leds av Social- och hälovårdsministeriet i samverkan med Undervisnings- och kulturministeriet. LAPE-styrgruppens ordförande är Maria Kaisa Aula, ordförande för Befolkningsförbundets styrelse.
