Kunskapsbaserat socialt arbete införs i socialtjänstlagen i Sverige 

Frågan har väckt debatt i årtionden. 

I Finland har man nyligen börjat utreda om man på basis av vetenskapliga rön kan utarbeta rekommendationer för socialt arbete. 

I Sverige har man kommit längre i ärendet. Det kunskapsbaserade sociala arbetet har sitt ursprung i början av 1990-talet, då landets socialstyrelse fick i uppdrag att samla in och sprida vetenskapligt baserad kunskap till socialarbetare. 

Frågan har dock varit kontroversiell i årtionden. 

– Frågan har inte gällt om att det sociala arbetet ska basera sig på kunskap – utan på vilken slags kunskap, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef för Sveriges största fackförbund Akademikerförbundet SSR. 

En del har ansett att man i första hand bör använda randomiserade jämförande försök för att få kunskap och erbjuda manuella åtgärder som baserar sig på resultaten. 

Andra har däremot ansett att det är svårt att forska på detta sätt och att den kunskap som behövs i det sociala arbetet bör fås med hjälp av olika metoder. Vissa har ansett att manuella åtgärder lämpar sig dåligt för socialt arbete, eftersom varje klient och situation är unik. 

 – Branschen har haft en mycket stark uppfattning om att arbetet baserar sig på individuella möten mellan människor, säger Hjulström. 

Den svenska modellen för kunskapsbaserat socialt arbete förbiser dock inte det individuella mötet. Modellen är indelad i fyra delområden som tillsammans bildar ett kunskapsbaserat arbete. Delområdena är 1) bästa tillgängliga kunskap 2) yrkesskicklighet 3) den berörda klientens egna erfarenheter och önskemål samt 4) personens egen situation och förhållanden. 

Målet är att använda bästa tillgängliga kunskap

I den nya socialtjänstlagen ingår för första gången kravet på kunskapsbaserat arbete. Hjulström har själv deltagit i att utarbeta och formulera den nya socialtjänstlag som avses träda i kraft i juli nästa år. Lagen om kunskapsbaserat socialt arbete har formulerats på följande sätt: 

”Socialtjänsternas verksamhet ska vara av god kvalitet. Verksamheten ska bedrivas enligt vetenskap och beprövade erfarenheter.” 

Målet är att alltid använda ”bästa tillgängliga kunskap”. Den bästa kunskapen är kanske inte tillgänglig för alla, och ännu bättre kunskap kan komma senare. 

Man kan inte förvänta sig att vetenskapen själv löser allt. 

 Även rekommendationer har getts, men inte på ett heltäckande sätt. Landets socialstyrelse har gett tydliga rekommendationer bland annat om alkohol- och drogarbete och beroendearbete samt om hur man ska behandla brottsligt beteende som avviker från normerna för barn i åldern 6–17 år. 

Människas problem sällan beror på en enda orsak.

Inom det sociala området går det inte entydigt att förlita sig på forskning. Området är mycket stort och det finns inte forskning om allt. 

– Eller också uppfyller forskningen inte de forskningskriterier som krävs i Sverige, säger Hjulström. 

Dessutom är inte heller en kvalificerad forskning nödvändigtvis lämplig, till exempel på grund av sociala skillnader. Till exempel de metoder som enligt forskning i Förenta staterna har konstaterats fungera bra kanske inte alls kan tillämpas i de nordiska länderna. 

 – Dessutom är det så att en människas problem sällan beror på en enda orsak. När en socialarbetare funderar på hjälpmedel mot alkoholism, kan hjälp i verkligheten också behövas för psykiska hälsoproblem, arbetslöshet eller bostadslöshet, säger Hjulström. 

Det är lättare att hitta en undersökning som fokuserar på ett problem, men den kan inte nödvändigtvis tillämpas alls på den aktuella situationen. 

Behovet och utbudet kan också stå i konflikt med varandra. Även om det finns flera välfungerande metoder är det inte nödvändigtvis möjligt att erbjuda dem. Socialarbetarna ska också ha tillgång till undersökningar och tid att bekanta sig med dem. 

Försöka undvika konflikter

Hjulström ger finländska socialarbetare några tips nu när det kunskapsbaserade sociala arbetet utreds. 

För det första måste vi inse att man inte kommer att lansera någon slutlig lösning. Det kommer hela tiden mer kunskap och forskning, anvisningar och rekommendationer bör uppdateras. Resultaten kommer alltså långsamt. Det är viktigt att ha tålamod. 

Man kan inte heller förvänta sig att vetenskapen själv löser allt. Det sociala arbetet måste följas upp på individnivå. 

Som ett tredje råd säger Hjulström att man i Finland borde försöka undvika konflikter i frågan. 

– Diskutera öppet och kom ihåg att det inom det sociala arbetet ofta inte enbart är fråga korrekta och felaktiga alternativ. 

Anni Emilia Alentola