Professor Erik Blennberger öppnar upp till diskussion om etiska personegenskaper hos den professionella. Inom etiken talar man om ”dygdernas återkomst”.
Barnets egen vilja kommer väga tyngre i framtidens etiska normer för arbete inom det sociala området. Än så länge är det långt bioföräldrarnas vilja som bestämmer hur barnet ska bemötas i familjehemmet, förklarar Erik Blennberger, svensk professor i etik.
Bemötandets etik är professor Erik Blennbergers specialitet. Blennberger har blivit något av en guru inom området. Hans forna och nuvarande studerande vid Ersta Sköndal högskola talar om honom med respekt och värme. När han föreläste på den stadsdelsförvaltning i Stockholm där jag jobbar med försörjningsstöd, började han med att reflektera över vilka värderingar och dygder som råder i dagens svenska samhälle.
− Jantelagen hör till det förflutna, individualismen och självförverkligandet står högt i kurs i Sverige. En uppmuntras till självständighet och kritiskt reflekterande självinsikt i kombination med förmåga att ibland ändra uppfattning, att använda humor och vara prestigelös, berättar Erik Blennberger.
− Fortfarande är föreningsengagemanget stort och svenskarna har medkänsla, känner för utsatta personer och grupper, engagerar sig ofta i någon volontär verksamhet, någonting utanför egenintresset. Dygden att ha ett högt livs- och arbetstempo kombineras med förmågan att kunna koppla av med hjälp av mindfullness, yoga och mental avspänning.
Autentisk närvaro
Bemötandets etik (2013), boken som Erik Blennberger är författare till, har ett avslutande kapitel om en relevant bemötanderepertoar. Samspelsförmåga och situationsanpassning hör till kompetenserna han efterlyser. Den professionellas bemötande ska även vara autentiskt, alltså vara ett genuint uttryck för den professionella och personliga identiteten.
Respekten för individen bygger på artighet och hänsyn. Empati visar en genom att vara uppmärksam och lyhörd. Medkänslan kan beskrivas som en inre beröring av deltagande och sorg med den andres livssituation, den professionellas autentiska närvaro. Förstås räcker det inte att dela den andres känslor, utan bemötandet ska även ge stöd, bekräftelse, uppmuntran och tröst.
De etiska värdena och normerna för det sociala området utgör en lista lätt att omfatta.
Rättvist blir bemötandet då olika personer får lika behandling, den professionellas förhållningssätt är jämlikt, styrs av tydlighet och saklighet.
− Grundhållningen för arbetet inom det sociala området bygger på respekt, jämlikhet och vänlighet. Empati och lyhördhet. En samförståndsvilja och samarbetsförmåga, liksom kreativitet och humor. Viktiga egenskaper är även tålamod, tolerans och kritisk självinsikt. Engagemanget och ansvarstagandet ska vara stort, säger Blennberger.
De etiska värdena och normerna för det sociala området utgör en lista lätt att omfatta.
− Principen om människovärde, individens rätt till ett värdigt liv, mänskliga rättigheter, humanitet, solidaritet och social rättvisa, jämlikhet, jämställdhet, likabehandling och lika villkor. Icke dömande hållning och strävan efter förlåtelse samt sist men inte minst beaktandet av klientens personliga ansvar.
Blennberger som har formulerat den etiska koden för socialarbetare för det sociala området säger att i nästa version av koden kommer troligtvis begreppet solidaritet att strykas. Hos mig väcker det till eftertanke. Borde inte välfärden fortsättningsvis bygga på att samhället med sin socialtjänst ska visa solidaritet med utsatta individer och grupper och värna om deras välfärd?
Blennberger för fram att framtidens socialarbetare i Sverige i högre grad än nu kommer hänvisa och samverka med andra aktörer inom det sociala området – hit hör kyrkor och välgörenhetsorganisationer — för att lindra fattigdom.
Etiska rådet
Som ledamot i Socialstyrelsens etiska råd tar Blennberger ställning till klagomål exempelvis från barnets biologiska föräldrar då barnet placerats i en familj som inte serverar barnet halalkött. Blennberger frågar sig om familjehemmet ska gå så långt med att tillmötesgå bioföräldrarnas vilja att flickor inte ska få träffa pojkar om det är förenligt med föräldrarnas vilja.
Etiska frågor som följande etiska ryggproblem kan uppstå i socialsekreterarens praktik. Hur ska socialsekreteraren förhålla sig till en ansökan om bistånd för hudtransplantation för att få bort en tatuering med en rasistisk slogan på klientens rygg? Klienten har nu kommit på andra tankar och blivit antirasist. I Sverige skulle socialtjänsten inte bevilja ekonomiskt bistånd för operationen som kostar flera tusen kronor, i stället stöda klienten att ansöka om bidrag från Landstinget som med största sannolikhet skulle anslå fondmedel för det behjärtansvärda ändamålet.
Hur ska en definiera vad ett gott liv är, vilka livsideal råder i samhället? Blennberger sammanfattar livsidealen med kärlek, i bemärkelsen människokärlek och samhörighet, livsglädje, frihet med ökade livschanser för alla samt kunskap och insikt som ledstjärnor för den professionella rollen inom det sociala området.
