Känslor behövs i klientmötet men de får inte ta över
28.2.2022
Socialarbetaren ska inte vara känslokall eller fri från känslor. Men i mötet med klienter behövs ett lugn och att känslorna inte trappas upp. Det säger Marina Bergman-Pyykkönen som arbetar för att socialarbetare ska bli mer emotionellt kompetenta.
”Kris och starka negativa känslor är inte behagliga, men de kan utgöra grogrund för ändringar och utveckling.”
Citatet ovan är från publikationen Den emotionellt kompetenta socialarbetaren: en liten bok om känslor och kommunikation i socialt arbete (2021) som ger handfasta tips för socialarbetare som vill utveckla sin emotionella kompetens.
Boken är ett av resultaten från utvecklingsprojektet Den emotionellt kompetenta socialarbetaren som pågick 2020.
Grogrunden för projektet lades redan 2018 då Karen Healy, professor i socialt arbete vid University of Queensland i Australien, besökte Mathilda Wrede-institutet i Helsingfors och höll en föreläsning om emotioner och förhöjda känslotillstånd inom socialt arbete.
Föreläsningen var inspirerande och småningom satt Veronica Salovaara från det finlandssvenska kompetenscentret FSKC och hennes kollega Monica Blomqvist-Åkermarck från kompetenscentret Verso och funderade på hur den modell Healy utvecklat kunde utvecklas och anpassas i en finländsk kontext, tillsammans med finländska socialarbetare.
Socialarbetaren och universitetsläraren Marina Bergman-Pyykkönen anlitades som utvecklare för projektet.
I projektet medverkade 27 socialarbetare från Borgå, Lovisa och Sibbo. Samarbetspartner var FSKC, Verso, Arbetarskyddsfonden och de tre nyss nämnda kommunerna.
Kompetensen behöver synliggöras
Varför är det viktigt att en socialarbetare är emotionellt kompetent? Enligt Bergman-Pyykkönen är det något framför allt klienterna vill ha.
– De vill att socialarbetaren ska vara en person som förstår dem, som bemöter dem med värme och som respekterar dem.
Bergman-Pyykkönen poängterar att vi absolut redan har socialarbetare som är emotionellt kompetenta men tycker att kompetensen ändå behöver synliggöras.
– Man kan bli bättre på att hantera den emotionella kompetensen och på att uppskatta och värdesätta den.
Salovaara lyfter fram att det också handlar om arbetshälsa.
– Forskning visar att socialarbetare upplever ganska mycket mental belastning i sitt arbetet. Det har ofta att göra med känslorna man upplever under arbetsvardagen.
Om de är mer känslor än huvud, kan man inte fungera.
Projektet Den emotionellt kompetenta socialarbetaren utgick från Karen Healys så kallade CSCE-modell och från övrig relevant forskning inom området. CSCE-modellen handlar i korthet om att kommunicera på ett sätt som minimerar upptrappningen av emotioner, om att känna igen och svara på förhöjda emotioner och att verka för emotionell nedtrappning.
– Modellen ger konkreta tillvägagångssätt till exempel hur man förbereder sig för ett möte. Då kan man förebygga upptrappade känslor för dem vill vi inte ha. Om det är mer känslor än huvud kan man inte fungera. Man behöver lugnet, säger Bergman-Pyykkönen.
Reflektivt rum kräver tid
I projektets slutrapport föreslås att socialarbetare får tillgång till så kallade reflektiva rum. Rummen kan vara en plats eller ett möte där man diskuterar känslor och känsloreglering. Salovaara säger att ett reflektivt rum visserligen kräver tid i socialarbetarens redan tidigare fulla kalender.
– Men, om man satsar på emotionell kompetens, på arbetshälsa och på välmående i arbetet så ger det mycket tillbaka. Det gör att socialarbetarna orkar i sitt arbete.
Bergman-Pyykkönen poängterar att den enskilda socialarbetaren inte är ansvarig för allt.
– Vi har strukturer som påverkar våra arbetsförhållanden och allt spelar in: klientmängden ledarskapet och organiseringen av arbetet. För att inte tala om samhällsstrukturer som påverkar socialarbetarnas klienter.
Projektet är slut och just nu finns inga planer på en fortsättning. Projektets idéer lever ändå vidare, dels genom de socialarbetare som medverkade, dels via det material som publicerats. Blivande socialarbetare får också höra mer om känslor än tidigare. Bergman-Pyykkönen har i sitt arbete som universitetslärare på Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors fört in projektets lärdomar i sin undervisning.
– Det talas mycket om känslor inom branschen och man tänker lätt att man måste vara en expert på känslor och ha en terapiutbildning för att våga tala om dem. Emotionell kompetens är något vi alla har men som vi kan behöva finslipa, säger hon.
Läs mer: Den emotionellt kompetenta socialarbetaren: en liten bok om känslor och kommunikation i socialt arbete. FSKC Rapporter 1/2021, av Marina Bergman-Pyykkönen & Veronica Salovaara.
