Förolämpningar i sociala medier. Osakliga e‑postmeddelanden. Hatretorik är aldrig trevligt eller acceptabelt. Men hur ska du reagera mot den?
Arbetet inom det sociala området kan ge upphov till starka känslor. Känslor är tillåtna för såväl arbetstagare som klienter, men de får inte leda till osakligt beteende, än mindre hatretorik.
Typisk hatretorik är offentlig smutskastning i sociala medier. Arbetstagaren kan också få e‑post eller samtal som innehåller hot.
Talentia kontaktas årligen några gånger på grund av hatretorik.
– En arbetstagare får aldrig på grund av sitt arbete bli måltavla för trakasserier eller hatretorik, säger Marjo Varsa, chef för arbetslivsfrågor hos Talentia.
Varsa betonar att det är viktigt att man på varje arbetsplats på förhand funderar hur man ska reagera vid hatretorik och trakasserier. Tyvärr visade Talentias utredning 2016 att endast varannan arbetsplats inom det sociala området tillsammans har behandlat hotfulla och farliga situationer. Endast hälften av respondenterna bedömde att de hade god beredskap i hotfulla situationer.
Utbildning kan vara en förebyggande åtgärd
Till förebyggandet hör också att hatretorik har beaktats i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet och att det finns anvisningar om detta för arbetstagarna, de närmaste cheferna och ledningen.
– När arbetstagare och chefer på förhand vet hur de ska agera när de möter hatretorik, minskar situationens belastning avsevärt.
– Det är särskilt viktigt att det är klart för arbetstagarna hur de får rättshjälp om de utsätts för hatretorik.
Om du själv utsätts för hatretorik berätta om det för andra.
Hatretorik är också förknippat med informationssäkerhetsaspekten. I arbetsgemenskapen är det bra att tillsammans fundera över om det finns behov av att t.ex. hemlighålla egna personuppgifter eller till vissa delar begränsa arbetet i sociala medier.
Utbildning i besvärliga interaktionssituationer kan också vara en förebyggande åtgärd, även om detta inte eliminerar förekomsten av hatretorik.
Berätta alltid för chefen
Om du själv utsätts för hatretorik, berätta om det för andra. Utredningen av situationen börjar med en noggrann lägesbeskrivning: spara osakliga meddelanden du fått.
– När någon t.ex. kränker och ifrågasätter arbetstagarens och hela yrkeskårens kompetens och handlingsrättigheter, väcker det upprörda känslor. Då är det bra att i ord uttrycka sina egna känslor, uppmanar Varsa.
Du ska alltid berätta om hatretorik för chefen. Vid behov kan du först diskutera saken med kollegerna eller arbetarskyddsfullmäktigen och be en stödperson delta i diskussionen med chefen.
– Det är allmänt taget bra att en utomstående åhörare deltar i behandlingen av känslomässiga ärenden, eftersom den som blivit föremål för hatretorik inte nödvändigtvis själv alltid minns vad man kom överens om med chefen. När flera har lyssnat och deltagit, kan man lätt återkomma till ärendet senare.
Med chefen är det bra att fundera på vilka andra i organisationen som bör informeras om situationen. I enlighet med arbetsplatsens anvisningar utarbetas en mer detaljerad plan för utredning av ärendet.
– Enbart att diskutera saken räcker inte, utan arbetstagaren har rätt att få långvarigare stöd för att hantera situationen. Varje arbetstagare reagerar lite olika på saker och ting. Det är mycket viktigt att arbetstagaren tillräckligt länge får stöd. En omsorgsfull utredning är ett tecken på gott ledarskap, summerar Varsa.
Gör så här om du möter hatretorik
1 Kom ihåg att hatretorik eller störande feedback aldrig är berättigat. 2 Spara meddelandena. Fråga vid behov vad din arbetskamrat anser om dem. 3 Berätta för din chef. 4 Om det finns hot om våld i meddelandet, kontakta polisen. 5 Om ett svar är nödvändigt, svara sakligt och kort på meddelandet eller kom överens om att chefen svarar.
