I april 2022 installerades det nya forskningscentret, Helsinki Practice Research Centre (HPRC) vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
Centret grundrar sig på den 20-åriga verksamhet vid Heikki Waris Instituutti och Mathilda Wrede Institutet med långvariga kontakter till praktikens olika aktörer.
HPRC skapar nu en ny trespråkig forskningsomgivning med strävan att bedriva forskning som engagerar och involverar både människor, institutioner och organisationer med syfte att befrämja delaktighet och hållbar välfärd.
HPRC lyckades väl i ansökningar om statlig forskningsfinansiering för socialt arbete då tre forskningsprojekt beviljades sammanlagt över 1,2 miljoner euro med forskningsledare Maija Jäppinen, Aino Kääriäinen och Ilse Julkunen.
Ett av forskningsprojektet som kommer att utföras inom ramen för Helsinki Practice Research Centre är ”MULTIPRAX, Vardagseffekter i systemisk praxis – en multifallsstudie med främjan att utveckla hållbara och kunskapsdrivna välfärdstjänster”.
Forskningen är två-årig och kommer att utföras i tre välfärdsområden Västra Nylands välfärdsområde, Egentliga Finlands välfärdsområde och Österbottens välfärdsområde. Forskningskonsortiet består av Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, Yrkeshögskolan Novia och FSKC (Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området).
Långvarigt samarbete
Forskningen tar avstamp i ett långvarigt samarbete mellan universitet och högskolor, kompetenscentrer, kommuner och kommande välfärdsområden omkring det systemiska barnskyddet och den systemiska verksamhetsmodellen som THL har varit med och utvecklat i Finland sedan 2017.
Den systemiska verksamhetsmodellen omfattar en helhetssyn på barnet och familjen som kräver ett förändrat sätt för professionella att samverka. Det förutsätter förändringar i ledningen, ökat nätverksamsamarbete och ett ännu starkare fokus på barnets delaktighet och påverkansmöjligheter, men också en ökad kunskapsbaserad verksamhet.
Den systemiska verksamhetsmodellen har på många orter fått fäste inom barnskyddet men även professionella inom socialvårdens barnfamiljstjänster arbetar enligt en systemisk praxis.
Fortfarande finns det stora regionala skillnader vad gäller tillämpningen och implementeringen i kommunerna och även kunskapsbasen samt klientens delaktighet varierar stort olika team emellan. I praktiken innebär det här att klienterna får olika bemötande och det uppstår skillnader i kvaliteten på servicen.
Vi vet alltså inte tillräckligt om vilka effekterna är vad gäller den praxis som professionella, barnfamiljer och välfärdsområden i sig skapar förutsättningar för.
Bygger på jämförande studier i tre områden
I nuvarande regeringsprogram betonas kunskapsbaserad ledning och mångprofessionellt samarbete. Kunskap kan byggas upp genom välfärdsberättelser eller uppföljning av indikatorer men det handlar även om kunskap som byggs upp i praktiken och om hur man bygger upp systematiska lärande miljöer och det är dessa vardagseffekter vi strävar att undersöka.
Inom ramen för forskningsprojektet kommer forskningsteamet att granska hur professionella skapar kunskap om och med familjerna, vilken betydelse språket och flerspråkighet har, hur barnperspektivet dokumenteras bland professionella och hur olika styrande dokument som välfärdsstrategier påverkar ledningen av hållbara välfärdstjänster.
I forskningen ingår exempelvis granskning och uppföljning av evalueringsverktyg FIT-mätare, analys av klientdokumentering samt intervjuer och enkäter med professionella och ledare inom välfärdsområden. Även eftervården är ett fokus i vår studie där vi har samarbete med brukarorganisationer.
Det intressanta med forskningsprojektet är att den bygger på jämförande studier i tre områden. Det är sällan som forskning i socialt arbete bygger på jämförande fallstudier.
Projektet förväntas resultera i ny kunskap den systemiska praktiken och dess vardagseffekter och om förutsättningar för att kunna skapa kunskapsbaserade strukturer i socialt arbete.
Studien ger även kunskap om flerspråkighet inom socialvården inom tre olika välfärdsområden. Ett grundläggande antagande i praktikforskning är en växelverkan mellan teori och praktik. Det innebär att vi kommer att involvera både de professionella och brukare i forskningsprocessen och tillsammans skapa meningsfull kunskap.
Ilse Julkunen och Ann Backman
Läs mer: helsinki.fi/sv/natverk/helsinki-practice-research-centre
