Christel Sundqvist skulle vilja forska i effekterna av specialbarnträdgårdslärarnas handledning av daghemspersonal. Hon vet att de som får handledning brukar vara så tacksamma. Foto: Jonas Bergqvist
Ögonblicket är magiskt då den som får handledning kommer på lösningen under det reflekterande samtalet!
Erfarenheter av att handleda föräldrar, personal och lärare som kurator vid Kårkulla och som speciallärare fick Christel Sundqvist att forska i handledande verksamhet när hon doktorerade inom specialpedagogik vid Åbo Akademi.
– Både i Sverige och Norge är handledningen viktigare i daghem och skolor än i Finland. I ÅA betonas den handledande rollen kanske ändå mer än i finska universitet, säger Christel Sundqvist.
I år är hon tjänstledig från ÅA för att jobba som biträdande professor i pedagogik vid Norduniversitetet i Norge. Vid ÅA undervisar hon bland annat i handledning för blivande specialbarnträdgårdslärare. Kursen avslutar studierna, efter att de studerande fått insikt i hur olika funktionshinder påverkar barnen.
Aktivt lyssnande
I synnerhet de ambulerande specialbarnträdgårdslärare behöver träna upp handledande samtal.
En bra handledning utgår från samtalsteknik och aktivt lyssnande, mer än tricks och tips. Handledaren använder sig av acceptans, respekt, bekräftelse och är ärlig i sin oro kring att barnet inte får utveckla sina förmågor. Den nordiska modellen för handledning undviker att ge råd, i stället ställs de utmanande frågorna som väcker till reflektion. I USA finns också en handledningstradition att observera och sedan ge goda råd för hur problemen ska lösas.
– Den handledande specialbarnträdgårdslärarens roll är att ställa de utmanande frågorna för att få den andra att reflektera, vidga perspektivet och hitta fram till svaren själv. Insikter kommer när en tänker högt, reflekterar kring en besvärlig situation. När det handlar om relationer behövs reflekterande diskussioner, förklarar Christel Sundqvist.
En bra handledning utgår från samtalsteknik och aktivt lyssnande, mer än tricks och tips.
– Handledaren ska ha redskap för att föra strukturerade samtal kring barn och vid behov inte heller vara rädd att lyfta fram sin egen kunskap om barn med särskilda behov som en följd av exempelvis neuropsykiatriska störningar, viktig information om olika diagnoser som pedagogerna behöver för att vidga sin förståelse för barnet. Jag brukar rekommendera både observation och reflekterande samtal som en god modell för handledning. Barnets tid är så dyrbar, barnet har inte tid att vänta – det behövs även råd och verktyg för att stöda barnets utveckling.
Barnets problem kan ha många orsaker. Barn som växer upp i otrygga hem, med föräldrar som exempelvis är alkoholister eller har psykiska problem är sådant som personalen möter i sin arbetsvardag. Som romanförfattare skriver Christel Sundqvist om flickor som växer upp under svåra förhållanden. Hon har själv erfarenhet av att växa upp i en familj med alkoholism.
Tidsbristen under arbetsdagen med barnen leder till att pedagogerna har alltför lite tid att reflektera, därför behövs professionella samtal med en specialbarnträdgårdslärare, möten i en diskussion som har en riktning mot en lösning.
Först klargörs förväntningarna på handledningen hos personalen och handledaren förklarar att de tillsammans ska lösa problemen. Tekniken för de reflekterande samtalen är att strukturera samtalet, ringa in problemet och ta fram fakta innan lösningen kan diskuteras. För att så ska ske ska handledaren lyssna aktivt vilket hen visar med att parafrasera, bekräfta med andra ord det som den andra säger. Handledaren ska stanna upp och sammanfatta och ställa perspektivvidgande frågor. Inte stanna upp vid de situationer som är problematiska för barnet, men nog kartlägga det som kan störa barnet.
– Mer konstruktivt är att prata om situationer då barnet fungerar bra.
Ro åt samma håll
Christel Sundqvists erfarenhet från kursen är att barnträdgårdslärarna och socionomerna är otroligt engagerade och positivt inställda till handledning som en viktig del av deras kommande arbete. Som examinationsuppgift ska de handleda någon i personalen på sin praktikplats och skriva en reflekterande rapport vilket brukar vara givande för henne att ta del av. Hon vet hur fascinerande det är få uppleva hur de rätta frågorna gör att personalen kommer fram till problemlösningen. Och då en kommer på lösningen själv är motivationen stark att omsätta den i praktiken.
Mer konstruktivt är att prata om situationer då barnet fungerar bra.
– Att vara konkret modellexempel för hur en kan hantera olika situationer med ett barn kan fungera då en ska handleda och vägleda assistenter på daghemmet. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren kan med fördel vara med i daghemsverksamheten en hel dag för att observera barnets interaktion med personalen och andra barn, eller vara i enrum med barnet för att testa vissa förmågor med barnet. Tid med barnet hjälper handledaren att komma på de rätta frågorna som ska fördjupas, förklarar Sundqvist.
För att barnen ska utvecklas bör personalens bemötande av barnet på daghemmet och hemma av föräldrarna stämma överens. Barnet mår bra av samma riktning både på dagis och hemma. Där kommer handledning av föräldrarna in, vilket Christel Sundqvist också nuddar vid under sin kurs. Christel ser fram emot nästa läsår då det igen är dags för handledning för de blivande specialbarnträdgårdslärarna.
– Det ska bli spännande att får höra om de handleder mycket i sitt jobb. Vi skulle behöva en kartläggning av hur specialbarnträdgårdslärarna jobbar.
