Camilla Nordberg säger att det är motiverande att jobba nära det sociala fältet. – Vi forskare är duktiga på att ställa frågor och påvisa problem och jobbar vanligtvis ganska lite med lösningar och med hur man kan implementera forskningsbaserad kunskap. Det gör vi i projektet Soskieli.
Ett tvåårigt forskningsprojekt Soskieli undersöker flerspråkigt socialt arbete i fysiska och digitala miljöer.
Målet med forskningsprojektet Soskieli är att före utgången av 2023 utveckla inkluderande metoder för socialt arbete med särskilt utsatta klienter som har andra modersmål än svenska, finska eller samiska.
– Språklig utsatthet eller språklig sårbarhet inom det sociala systemet är ofta kopplat till andra former av utsatthet och marginalisering, säger Camilla Nordberg, ansvarig forskare och docent i socialpolitik vid Åbo Akademi.
Hon ingår i ett konsortium av forskare från Åbo Akademi och Helsingfors universitet som fått 400 000 euro i statsfinansiering för forskningsprojektet Soskieli.
Forskarna som ingår i projektet har erfarenhet av forskning kring strukturell ojämlikhet kopplad till migration, kön, ålder, klass och funktionsvariationer. Nordberg har tidigare arbetat etnografiskt och till exempel följt kvinnor med migrationsbakgrund, bland annat i deras kontakt med social- och hälsovården.
– Man talar mycket om språk och kommunikation i socialt arbete, för det är kärnan i arbetet, men diskussionen blir ofta ganska instrumentell. Man talar om tillgången till tolk eller om olika översättningar men vi vet ganska lite om hur språklig utsatthet ter sig i uttryck i hela servicesystemet.
Professionellas perspektiv ska höras
För att ta reda på svaren har forskarna bland annat ordnat 11 workshops med tolkar, representanter för tredje sektorn samt med chefer och med personer som jobbar med klientarbete inom socialt arbete och integrationsservice.
– Vi vill höra de professionellas perspektiv, hur de upplever att språklig utsatthet tar sig i uttryck.
Språklig utsatthet hör ofta ihop med annan utsatthet.
En annan del av forskningen går ut på individuella intervjuer med klienter och på observationer. Fältarbetet görs inom Helsingfors stad, Esbo stad, Österbottens välfärdsområde samt Närpes stad, Korsholms kommun, Vasa stad och Jakobstad.
Observationer av servicerådgivning görs bland annat på föreningen Jade, som arbetar för äldre personer som flyttat till Finland.
– Språklig utsatthet hör ofta ihop med annan utsatthet. Vi är särskilt intresserade av sådana klientgrupper som har utmaningar: äldre, barnfamiljer, barn med funktionsvariationer med flera.
Nordberg säger att språket skapar skiljelinjer och att skiljelinjerna förstärkts i och med digitaliseringen och som en följd av pandemin.
– Det har blivit tydligt vad det innebär att inte tala svenska eller finska.
Både möjligheter och utmaningar
Digitaliseringen innebär bland annat digitala tjänster, webblanketter och att man behöver ha tillgång till bankkoder för att kunna identifiera sig. Under pandemin blev distansmottagningar och distansmöten allt vanligare.
– Här kan digitaliseringen innebära både möjligheter eller utmaningar – beroende på modersmål. Personer från större språkområden har ett stort utbud av digitala hjälpmedel, till exempel översättningstjänster online.
Nordberg påpekar att digitala lösningar ofta kräver utrustning, datorer eller avancerade smarttelefoner, vilket socialvårdens klienter inte alltid har tillgång till.
– Många är fortfarande beroende av sina nätverk, eller av sina barn, för att de ska få tillgång till information. Och om man är beroende av mellanhänder för att kunna använda digitala tjänster ökar riskerna för utnyttjande.
Ett av forskningsprojektets syfte är att identifiera vad språklig utsatthet handlar om.
Ytterligare en dimension av språklig utsatthet är utmaningar som gäller sekretess och skydd av människors identitet.
– Inom denna grupp finns väldigt utsatta människor, till exempel människohandelsoffer. Utan en korrekt uppfattning av vilken information man kan dela eller skicka via vilka kanaler, till exempel till myndigheters sociala medier, så finns en risk för att personlig information hamnar i fel händer.
Ett av forskningsprojektets syfte är att identifiera vad språklig utsatthet handlar om.
– Det handlar inte bara om språklig interaktion utan också om jämlik behandling inom social- och välfärdsservicen.
Lätt att samarbeta med fältet
Enligt Nordberg råder det bland socialarbetare och socionomer i regel en stor medvetenhet om språklig utsatthet. Hur ofta man kommer i kontakt med frågor om flerspråkighet beror ändå på ens arbetsbild. Vissa enheter jobbar med integrationsfrågor dagligen medan andra rätt sällan kommer i kontakt med flerspråkighet.
– Det har varit lätt att samarbeta med fältet eftersom det finns en stor beställning att förstå de här frågorna bättre.
Det finns också en efterfråga på hur man bättre kunde dra nytta av flerspråkighet och flerspråkig service och föra fram positiva aspekter, säger hon.
Lina Laurent
