Föräldragrupper sår frön till förändring

Folkhälsananställda socialarbetare Britt-Helen Tuomela-Holti leder FamiljeKraftgrupper och familjeläger finansierade av Luciainsamlingen. Foto: Anne Yrjänä

”I jämförelse med andras problemfyllda upplevelser kan de egna bli lättare att bära.” Det säger gruppledare Britt-Helen Tuomela-Holti på tal om fördelarna med Folkhälsans föräldragruppverksamhet.

Socialarbetare Britt-Helen Tuomela-Holti, teamansvarig för Folkhälsans riktade stöd för utsatta grupper, har sitt kontor i Jakobstad men hela Svenskfinland som arbetsfält. I verksamheten med FöräldraKraftgrupper är målsättningen att stödja det som fungerar i barnfamiljerna. Folkhälsan ebjuder även familjeläger under skolloven, FamiljeKraftläger på olika håll i Svenskfinland.

– Vänskapsband knyts mellan familjerna, som på ett läger där en ensamstående förälder nyinflyttad i en kommun blivit lovad en stödfamilj med förbehållet att hen själv skulle leta fram familjen i fråga. Barnet hittade en lekkamrat i en av familjerna på lägret, föräldrarna började tala och de bodde dessutom inte alltför långt från varandra för att möjliggöra veckosluts- och helgvistelser med tanke på stödfamiljskap, minns Britt-Helen.

Hon vet att sociala medier, de Whats Up ‑grupper som föräldrarna på lägren brukar skapa för att kunna hålla kontakt efter de fem lägerdagarna brukar ge både medkänsla och stöd i det fortsatta föräldraskapet.

– Den stora vinsten med gruppverksamhet är att en inte längre är ensam med att uppleva bekymmer i föräldraroller. Det säger alla gruppdeltagare. Deltagarna brukar även börja uppskatta det de har som är bra, till exempel ett fungerande nätverk. Resultatet av en brukarenkät med föräldrarna i en FöräldraKraftgrupp för tonårsföräldrar var att efter att de delat med sig av sina livsöden tyckte ingen att just hen hade det värst, säger Britt-Helen.

Dialogiska reflekterande grupper

Symptomatiskt för den pandemi med restriktioner som råder, kommer nästa grupp 2021 arrangeras digitalt vilket öppnar upp för att föräldrar utspridda i hela Svenskfinland kan komma samman. Det digitala rummet gynnar små kommuner som kan ha svårt att samla ihop de 5–12 gruppdeltagare som krävs för en Föräldrakraftgrupp.

– Det är en hög tröskel att delta i en grupp med temat föräldraskap. Vi betonar att var och en berättar just så mycket som hen är bekväm med. Som ledare ställer vi inga som helst krav på deltagarna att berätta om sitt liv. Kravlösheten gör att de vågar och kan slappna av.

Britt-Helen leder grupperna tillsammans med en kollega. Det delade ledarskapet möjliggör att lyhört och flexibelt fånga upp deltagarnas behov. Arbetssättet är dialogiskt, även de två ledarna emellan när de spånar tillsammans, tänker högt i dialog kring de frågeställningar som aktualiseras. Det gör de även med tanke på att vara rollmodeller för föräldrarna, visa hur de kan fundera kring föräldraskap tillsammans med partnern. Hemläxor kan förekomma, till exempel att träna på lågaffektivt bemötande.

Som ledare ställer vi inga som helst krav på deltagarna att berätta om sitt liv.

De har erfarenhet av att ordna grupper för nyfinländare med hjälp av tolk. Fokus är då lagt på interkulturellt föräldraskap. Vad innebär föräldraskap i två kulturer, den finländska och bakgrundskulturen? Hur undviks kulturkrockar? Familjebegreppen skiljer sig – vår kärnfamilj i kontrast med familjen som består av hela släkten. De är vana att vända sig till släktingar i uppfostringsfrågor, och tycker att det känns tokigt att ta kontakt med professionella som inte känner dem från tidigare. De säger även att det i deras bakgrundskulturer inte finns någon annan att vända sig till än släkten i frågor kring föräldraskap, kring parrelationer, kring det här med att leva tillsammans.

– Det dialogiska, reflekterande arbetssättet kan kännas ovant för nyfinländare. De kanske hellre skulle vilja få tydlig information om gott föräldraskap i Finland. De kan ha svårt att få ett grepp om vad Folkhälsan står för, varken socialvård eller skola underställda myndigheter. De har inte bott tillräckligt länge i Finland för att ha en klar bild av hur det finländska samhället är uppbyggt. Många nyfinländare betraktar oss gruppledare som lärare, de lyssnar och tar till sig.

Behov av gruppverksamhet är större än möjligheter

Föräldrarna, familjerna rekryteras till gruppverksamheten via samarbetsnätverket med socialbyråer, skolkuratorer och församlingar. Med hjälp av skriftliga rekommendationer får de ta del av Folkhälsans avgiftsfria läger, FamiljeKraftgrupperna kräver inga rekommendationer.

Britt-Helen är medveten om att Folkhälsans gruppverksamhet alls inte når ut till alla som skulle behöva stöd i föräldraskapet.

– De föräldrar som kämpar med svåra problem i sina föräldraskap, som upplever att de är helt på botten orkar ofta inte delta i sådana här stödgrupper.

Britt-Helen framhåller att Folkhälsans Luciainsamling har träffat rätt då de insamlade medlen används till gruppverksamhet för barnfamiljer.

– De drar tunga lass i vardagen. Frön av hopp och förändring som varje gruppträff sår är så meningsfulla för hårt belastade föräldrar. När jag var ny i verksamheten arrangerade vi två läger, nu är vi uppe i fem–sex per år.

Sunniva Ekbom

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *