– Fackets påverkansarbete är brett och regeringen anlitar ofta vår sakkunskap, säger ordförande Heike Erkers, nöjd över att kuratorerna inom hälso- och sjukvården fått legitimation.
I våras infördes legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården i Sverige. Legitimationen var redan en viktig och stor fråga när samhällsvetarförbundet SSR grundades 1958. Akademikerförbundet SSR driver nu fram det förebyggande sociala arbetet.
Varför legitimationen för kuratorer inom hälso- och sjukvården är viktig, sammanfattas av förbundets ordförande Akademikerförbundet SSR:s Heike Erkers.
– Legitimationen behövs för att jag som patient eller anhörig ska veta att kuratorn har erforderlig utbildning för det uppdrag hen har i sin tjänst. Patientsäkerheten stärks då kuratorn som sina kollegor inom hälso- och sjukvården är legitimerad, säger Erkers.
– Dessutom stärks yrkesrollen kurator i sig, för att man ska kunna jobba inom sjukvården ska man vara socionom och därtill ha en särskild kuratorsutbildning. Den första perioden gäller generösa övergångsregler.
Just nu har förbundet inte fler legitimationer på sin agenda.
Ny socialtjänstlag
Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp för att se över Socialtjänstlagen. Akademikerförbundet SSR tar en aktiv roll i det uppdraget.
– Socialtjänstlagen styr utformningen av socialtjänstens arbete, påverkar yrkesrollen. En viktig fråga är förhållandet mellan tjänstemännen och det politiska ansvaret, det vill säga socialsekreteraren och socialnämnden, säger Erkers.
– I dag fattar socialnämnden beslut i en del ärenden som socialsekreteraren jobbat med. Socialsekreterarens roll, det professionella arbetet bör stärkas. Vi anser att socialtjänsten så mycket som möjligt ska vara en autonom funktion, stå på egna ben, vilket den inte gör utifrån nuvarande lag.
Redan nu finns det krav på socialsekreterarna inom socialtjänstens enheter för barn och unga att vara utexaminerade socionomer.
– Man skulle kunna jobba med olika professioner inom socialtjänsten, t.ex. anställa beteendevetare för vissa arbetsuppgifter och socionomer som tjänstemän och inom myndighetsutövningen. Man kunde jobba på ett bredare sätt gällande olika professioner och deras arbetsuppgifter. Men utbildningen kan vara beteendevetare, socionom eller något annat. Jag tror ändå att arbetsgivaren anser att socionomer är utbildade för detta komplexa sociala arbete.
Personalresurserna ska stärkas
Det talas om krisen inom socialtjänsten i Sverige.
– Det som fick bägaren att rinna över var flyktingströmmen, de många ensamkommande barnen hösten 2015. Dock larmade vi kraftfullt redan 2011 och 2012 att socialtjänsten var överbelastad, Heike Erkers berättar.
Just nu har förbundet inte fler legitimationer på sin agenda.
Avgiften för A‑kassatillhörighet blev då dyrare för många grupper och när de som inte betalat avgiften blev arbetslösa erhöll de ingen ersättning och hänvisades till försörjningsstödet.
– Samtidigt bedömde Försäkringskassan (Sveriges motsvarighet till FPA) att många som varit sjukskrivna hade arbetsförmåga och hänvisades till arbetsförmedlingen som inte kunde hjälpa dem. Kostnaderna för försörjningsstödet skenade iväg och arbetet behövde mycket personal. Men socialtjänsten tilldelades inte mer pengar för nyanställningar utan socialsekreterarna överbelastades med alltför många klienter. Redan då blev det förebyggande arbetet lidande, förklarar Erkers.
Asylrätten är viktig för Akademikerförbundet SSR, människor ska kunna ansöka om asyl för att fly undan krig. De ensamkommande barn som kommer till Sverige ska vi även ta hand om på bästa sätt. Då ensamkommande barn från Afghanistan började skickas hem för ett år sedan, tog vårt förbund ställning mot att skicka tillbaka barnen.
– Våra skolkuratorer och socialsekreterare hörde av sig och var bekymrade. Jag har själv rest runt och träffat ungdomar som gör allt för att lära sig svenska och klara skolan fastän deras situation är enormt osäker. De lever under hotet att bli utvisade. Varför omfattas dessa barn inte av Barnkonventionen, frågar sig Erkers.
Ska vi ha ett levande Sverige behöver kommuner och landsting enorma personalresurser.
– Inflödet av människor som kan ta de här jobben behövs. Vi är inte tillräckligt många för att ta hand om oss själva. Då måste också skola, arbetsmarknads- och bostadspolitik fungera. Att ha en bostad är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna etablera sig. Om detta inte fungerar hamnar personen i knäet hos den enskilda socialsekreteraren som får omhänderta det som andra inte har löst. Ytterst handlar det om hurdan politik vi har, hur vi vill att Sverige ska fungera, och hur vi styr dithän SSR organiserar alla från chefer till studerande.
– Det finns tre studerande som är ordinarie medlemmar i Akademikerförbundet SSR:s styrelse, och det värdesätter vi. Chefsfrågan är viktig för oss inom förbundet för om det saknas möjlighet för chefen att leda arbetet på ett bra sätt så slår det tillbaka på medarbetarna. En god arbetsmiljö börjar med chefens förutsättningar för ett gott ledarskap. Vi vet att inom många av branscherna har cheferna sämre förutsättningar, de har fler underställda, lägre lön, tuffare krav, högre administration, inte tillräckligt med assistenter som hjälper dem. Detta är också en viktig jämställdhetsfråga, det sociala arbetet är en kvinnodominerad bransch.
Efter intervjun ska Heike Erkers ta itu med förberedelserna för det brotts- och våldsförebyggande arbete som Akademikerförbundet SSR utför i samarbete med Polisförbundet. Det eskalerande våldet är en het fråga som ofta diskuteras i de svenska medierna, inte minst nu inför höstens riksdagsval.
