Det är svårt att bemöta rasister. Ett viktigt motgift mot rasism är utbildning och kunskap, säger Titti Fränkel som under sina yrkesverksamma år bland annat formulerade etiska riktlinjer för socialt arbete. Foto: Sunniva Ekbom
Titti Fränkels mamma och moster överlevde Förintelsen. Först på 80-talet berättade de öppet om Förintelsens fasor. Som sosionom och fackförbundaktivist har Titti Fränkel kämpat för mänskliga rättigheter och människovärde.
Sensommarkväll i Blackeberg i Stockholm. Titti Fränkel är nyss hemkommen från en fjällvandring i Jämtland.
Temat för vår diskussion är rasism, antisemitism och främlingsfientlighet. Aktuell är hur rasismen manifesterades i Malmö med en koranbränning.
Sedan ett år tillbaka är Titti Fränkel pensionär, tidigare jobbade hon som utvecklingschef på SSR, socionomernas fackförbund i Sverige.
– Mänskliga rättigheter, människans lika värde ingår i SSR:s värdegrund och genomsyrar SSR:s arbete, säger Titti.
Titti Fränkel skrev tillsammans med Erik Blennberger de etiska riktlinjerna för socialt arbete . SSR tog initiativet till Snabbspåret som ger utbildning för yrkesutbildade invandrare och yrkade för amnesti för ensamkommande barn. Det var SSR som myntade uttrycket Öppet Sverige. Förbundet har även stöttat organisationen EXPO som granskar rasistiska rörelser och utbildar skolor och organisationer i hur högerextremismen kan granskas.
Främlingsfientliga åsikter är Titti van att bemöta, i fjällen drogs hon in i en diskussion med en man som ansåg att invandrarna i Sverige är för många. Han tog fram exemplet med hur besvärlig kommunikationen kan bli mellan arbetstagare och chef då arbetstagaren är en muslimsk man och chefen en kvinna. Han utgick från att den muslimska mannen på grund av sin kulturella bakgrund inte kan underordna sig en kvinna, att han inte anpassat sig till jämställdhet och lika värde.
– Klart att det uppstår kulturkrockar då personer med olika kulturell bakgrund ska samarbeta. Vi ska vara medvetna om varandras olikheter. Det handlar om att ta itu med att lösa problemen, prata igenom det som hänt och synliggöra värderingar som kolliderar med gängse på en arbetsplats i Sverige. Viktigt är att alla behandlas lika, säger Titti.
Jämnare fördelning
Hennes åsikt i frågan om Sverige tar emot för många flyktingar är att då det är fråga om liv och död kan inte Sverige stänga dörrarna. Flyktinghösten 2015 var en sådan tid.
– Integreringen av invandrare skulle fungera bättre i Sverige om det inte vore så stor skillnad mellan kommunernas flyktingmottagande. Flyktingarna borde vara jämnt fördelade i landet, i hela Europa. Förstås ska vi även arbeta långsiktigt, stöda krigförande länder med fredsmedling eller stöd till länder med stor klimatpåverkan för att förhindra folkvandring. Här har EU en viktig uppgift att ta itu med.
Tyvärr får de invandringsfientliga vatten på sin kvarn i och med nyhetsrapporteringen om kriminalitet lokaliserade till ett antal invandrarfamiljer, klaner som skapar terror i hela stadsdelar i svenska storstäder. Vi bör dock komma ihåg att här igen handlar det om av samhället eftersatta stadsdelar.
Vi får inte glömma Förintelsen
Titti som är barn till överlevare av Förintelsen har följt med sin i dag 93-åriga mor då hon besökte skolklasser i högstadiet fram tills coronapandemin gjorde det omöjligt, för att berätta om Förintelsen och samhällsutvecklingen i sin egen barndom på 1930-talet. Högernationalismen som är stark i Europa och USA just nu får inte ge upphov till nazism, historien får inte upprepa sig. I Sverige med Sverigedemokraterna finns det risk för att folkhemmets öppna värderingar får vika för att gränserna stängs och människornas lika värde inte beaktas.
– Min mamma brukar bemötas med kramar och hjärtlighet, medkänslans tårar i skolorna. Det handlar om att ge ord för vilka uttryck rasism kan få, hur den påverkar den enskilda individen, öppna vägen till medkänsla för offren. Om våra barn och unga får en fast värdegrund och kan ge ord åt kritiska argument mot rasism, kan de i framtiden bidra till ett samhälle där individens likaberättigande inte är hotat.
Under sin egen uppväxt fick Titti varken höra sin mammas eller moster, psykologen och författaren Hédi Fried tala om hur det var att genomleva Förintelsen. Först på 80-talet berättade de öppet om Förintelsens fasor. Hédi Fried stod bakom att högstadieelevernas kunskap om Förintelsen ökat. Från och med år 1998 har regeringen delat ut boken Om detta må ni berätta, skiven av Stéphane Bruchfeld och Paul A.Levine, till skolbarn och deras familjer.
Aktuellt är hur rasismen manifesterades i Malmö med en koranbränning.
Den ideella organisationen Zikaron (zikaron betyder minne på hebreiska) samlar barnbarn och barnbarnsbarn till Förintelsens överlevare. De går i sin tur ut till skolorna för att berätta om släktingars personliga levnadsöden. I tider då antisemitismen visar sig, i synnerhet i delar av Malmö och Stockholm kan det leda till att lärare inte vågar ta upp Förintelsen i historieundervisningen. Föreläsare från Zikaron kan då bjudas in. Verkligheten visar dock att Zikarons föreläsare välkomnas främst i skolor med elever från skolor med elever med hög eller medelhög socioekonomisk bakgrund.
En positiv syn på olika kulturer
Titti för fram förskolornas och skolornas viktiga roll i att fostra barnen och de unga till att tänka kritiskt och inte ryckas med av populistisk rasism.
– Det ska inte heller bero på enskilda pedagoger att exempelvis bjuda in till diskussioner om olika kulturers högtider. En positiv syn på olika kulturer i samverkan ska genomströmma all undervisning på alla nivåer. Främlingsskapsgapet går att minska och grunden för detta sker i förskolan.
Då är vi inne på utslagning, oavslutad skolgång och arbetslöshet. I denna marginaliserade grupp som inte tillägnat sig kritiskt tänkande och ett nyanserat språk kan det vara lätt att rekrytera rasister.
Titti minns 70-talet, hur resurser fördelades i högre grad till samverkan mellan socialtjänsten och skolorna.
– På den tiden fångade barnavårdscentralerna, barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten i ett tidigt skede upp barn och unga som riskerade hamna i utanförskap och kriminalitet.
