Bettina von Kramers förhopping är att då barnskyddet behöver gripa in ska hela vårdkedjan kunna erbjudas på svenska om det är barnets starkaste inhemska språk. Foto: Jyrki Komulainen
Svenskspråkiga barn och unga som enligt barnskyddslagen 71 § är i behov av särskild omsorg hänvisas till finskspråkig helhetsinriktad anstaltsvård.
Ledande socialarbetare Bettina von Kraemer inom barnskyddets öppenvård i Helsingfors har hört unga berätta att de träffat psykologer som talar en så urusel svenska att de inte känner sig motiverade att fortsätta vården.
Det här är unga som har svenska som sitt känslospråk, det språk de behöver för den helhetsinriktade vården. I Helsingfors finns det även barn och unga inflyttade från Åland och Sverige i behov av anstaltsvård, påpekar Bettina.
– Mångprofessionell service kan bli bortkastad om den inte erbjuds på klientens modersmål. Effekten av terapi och missbrukarvård kan utebli, säger Bettina von Kraemer som tagit sig an frågan.
– Barnen har rätt att få vård och annan service på sitt modersmål även om de kan tala finska. Man kan inte förvänta sig att svenskspråkiga barn och familjer i utsatta situationer själva skall orka bevaka sina intressen gällande rätt till service på sitt modersmål.
För tillfället deltar Bettina i flera arbetsgrupper som arbetar för att förbättra den svenskspråkiga servicen för barn och familjer i Helsingfors. Bland annat kartläggs tillgången till anstaltsvård och övrig service enligt barnskyddslagen på svenska i Helsingfors.
Bettina hoppas på effektiv rekrytering av svenskspråkig personal för att skapa svenskspråkiga och tvåspråkiga enheter eller avdelningar.
En till fem unga
Barnskyddet i Helsingfors har 80–100 svenskspråkiga klienter. Bettina uppskattar att en till fem unga i Helsingfors årligen är i behov av svenskspråkig anstaltsvård med särskild omsorg enligt barnskyddslagen § 71.
Det är unga som har ett så destruktivt självskadebeteende med exempelvis missbruk och psykisk ohälsa att de behöver bli omhändertagna och få mångprofessionell särskild omsorg såsom anstaltsvård, intensiv missbrukarpsykiatrisk vård på sitt modersmål svenska för att komma ut ur missbruket.
Barnen har rätt att få vård och annan service på sitt modersmål.
Avvänjningsvården tenderar bli aktuell i allt yngre åldrar. Redan 13-åringar behöver missbruksvård. För att vården ska ha effekt ska den vara på den ungas modersmål.
– Då service finns på svenska blir servicebehovet också mer synligt. Brukarnas behov kommer fram då service finns att erbjuda, säger Bettina och stöder sig på erfarenhet.
Bettina aktualiserar även behovet av svenskspråkig familjerehabilitering för huvudstadsregionen. Den närmaste svenskspråkiga familjerehabiliteringsenheten där familjerna bor och får stöd för att förbättra sin växelverkan familjemedlemmarna emellan är i Raseborg.
Det är för långt borta med tanke på barnens skolgång och föräldrarnas arbetsplatser.
Dokumentationen är en viktig del av kontakten med socialvården. Just nu diskuteras det nya enhetliga patientdatasystemet Apotti som flera kommuner tar i bruk inom hälso- och socialvården.
Programmet är finskspråkigt och det behövs flera förändringar i systemet innan det fungerar även på svenska. Bettina har engagerat sig i frågan hur systemet ska fungera för de klienter som vill läsa sin journal på svenska, vilket de har rätt till.
Dessutom borde dokumentationen göras i samråd med klienten i realtid, vilket leder till att dokumentationen ska ske på svenska för de svenskspråkiga klienterna.
Det räcker inte med bara finska som dokumentationsspråk.
Glädjande nog är utbudet hem som kan ta emot svenskspråkiga barn och unga som behöver en familjehemsplacering eller ett mottagningshem rätt bra i huvudstadsregionen i dagsläget.
Bristande framtidstro
Inom barnskyddet märks effekterna av pandemin och klimatdiskussionen. Bettina bekymrar sig över den modlöshet och bristande framtidstro bland barn och unga som växer upp i dag. Vi vuxna borde tänka igenom de här frågorna för att klara av att diskutera dessa komplicerade teman med barnen.
– Varken föräldrarna eller lärarna är alla gånger rustade för att tackla de här stora existentiella frågorna. Om barnen och de unga inte kan diskutera med trygga vuxna om det som oroar dem, kan de bli deprimerade. Deprimerade barn och unga kan bli utagerande med självskadebeteende. Det finns föräldrar som drabbats hårt av pandemin och blivit arbetslösa. Problemen i hemmen hopas vilket kan leda exempelvis till ökat missbruk och våld i hemmet, säger Bettina.
Dessutom uteblir ofta stödet i nätverken av far- och morföräldrarna nu under pandemin, samtidigt som skolor har stängt. Distansundervisning är besvärlig att klara av för en elev utan föräldrar eller någon annan vuxen som kan hjälpa med skolarbetet.
