– Att föra fram socialarbetarens aktörskapsperspektiv på arbetet stärker professionen, säger Ylva Krokfors aktuell med forskning om aktörskap och äldre. Foto: Jyrki Komulainen
Ylva Krokfors kombinerar krävande heltidstjänst med forskning för sin oktorsavhandling om aktörskap bland äldre och socialarbetare på rehabiliteringsinstitutioner.
Via sitt arbete för Invalidförbundet rf får hon insyn i vilka behov personer med funktionshinder har.
– Jag trivs bra i min nuvarande tjänst som sakkunnig i social- och hälsovårdspolitik vid Invalidförbundet rf. Här tar jag ställning till all ny lagstiftning som berör förbundets 30 000 medlemmar, förklarar pol.lic. Ylva Krokfors.
Just innan intervjun en septemberförmiddag gick hon igenom den nya patient- och klientlagen.
– Minsta detalj ska granskas för att konsekvenserna av beslutet inte bryter t ex mot FN:s deklaration om funktionshinder.
På Nordic Social Work Conference i november kommer hon presentera resultatet av en enkät med över 1 000 personer med funktionshinder med syfte att ringa in hur socialt arbete kan hjälpa dem. Av svaren framkommer bland annat att äldre kvinnor med funktionshinder har risk för att bli utnyttjade och har dålig ekonomi.
Aktiva äldre
I intervjun Talentia gjorde med Ylva Krokfors för några år sedan berättade hon om sin doktorsavhandling om aktörskap hos äldre klienter och socialarbetare. Arbetet med doktorsavhandlingen fortsätter och nu vid sidan om en krävande heltidstjänst.
I fjolsomras var hon tjänstledig, forskade på heltid och erhöll lön av Folkhälsan som behövde gerontologisk forskning för utvecklandet av sin äldreomsorg. Resultatet blev en litteraturöversikt av förhandsgranskade vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar om aktörskap hos äldre hemmaboende i västvärlden. Litteraturöversikten är artikel nummer två för doktorsavhandlingen.
Hemmet kan antingen förstärka eller försämra en äldre persons aktörskap.
– Min sökning började med ca 6 000 träffar som jag filtrerade ned till fem artiklar och tre doktorsavhandlingar. Denna forskning om aktörskap är av relevans för Invalidförbundets medlemmar. Här har vi ett viktigt, nytt forskningsområde då det tidigare inte var vanligt att personer med funktionshinder upprätthöll en aktiv livsstil långt upp i åldrarna. Tänk på de grönas Kalle Könkkölä som jobbade ända tills han avled 68 år gammal, säger Ylva Krokfors.
Ur forskningen hon plöjt igenom lyfter hon fram ett äldre par med funktionshinder. Paret klarar av vardagen tack vare ett hjälpsystem, men om någon länk i systemet falerar, klarar de sig inte.
På Nordic Social Work Conference i november kommer Krokfors presentera en sammanfattning av litteraturöversikten om äldre, hemmaboende människors aktörskap.
– Hemmet kan antingen förstärka eller försämra en äldre persons aktörskap beroende på hur hen upplever hemmet och omgivningen samt i hurdant mentalt och fysiskt skick man är.
Motiverar klienten
För avhandlingens tredje artikel har hon intervjuat äldre klienter och socialarbetare samt teammedlemmarna i det mångprofessionella teamet kring klienterna för att ta reda på hur de ser på socialarbetarens roll i teamet. Krokfors har även varit med i mötet då socialarbetaren intervjuar den äldre för att belysa hur de äldres aktörskap aktualiseras. Forskningsfrågan är Hur konstrueras aktörskap i det mångprofessionella arbetet?
– Enligt riktlinjerna ska samtalet mellan klient och socialarbetare ta 30 minuter. Oftast visade sig tiden vara för kort.
För sin praktikforskning har Ylva Krokfors besökt en dagrehabilitering med kurser för äldre och följt med arbetet på en internatliknande rehabiliteringsinrättning. Ännu återstår att ställa forskningsfrågorna på en rehabiliteringsavdelning på ett sjukhus. Krokfors vill ta reda på om det ger mervärde om socialarbetarna frågar de äldre utifrån aktörskapsperspektivet med aktörskapsfrågor.
Det teoretiska ramverket hämtar hon från Jyrki Jyrkämäs teori om atörskap som slagit igenom stort i Finland.
– Jag har evidens för att socialarbetaren via aktörskapsfrågor kommer närmare in på människans livssituation. Ett exempel på en aktörskapsfråga är: Vad tycker du om att göra? Frågan kan motivera klienten att exempelvis ändra sin diet för att uppnå något mål. Viktigt är att äldre personer alltid, även som svårt minnessjuka bemöts som aktörer.
– Besvärligt är det med yngre personer med minnesjukdom som bor på äldreboenden. De kan vara mycket fysiskt aktiva och lite aggressiva, de skulle behöva ett aktivare liv än den vardag de är hänvisade till på äldreboendet. En boendelösning för dessa yngre minnessjuka personer är minnesbyarna där invånarna tryggt kan röra sig och vara aktiva.
Ylva Krokfors påtalar brister i helhetssynen på den äldre klienten.
– Det räcker inte att läkare skriver ut ett motionsrecept om personen inte har pengar till simhallskortet. Det psykosociala perspektivet på den äldre personens situation innebär att den professionella ser den äldres liv som helhet och kan ge personen nödvändigt stöd, t ex extra bistånd till ett simhallskort.
Till Ylvas familj hör en dotter som är långtidssjuk, har problem med andningen och stödbehov närapå dygnet runt. Ylva och barnets pappa har delad vårdnad – veckan då dottern är hos Ylva blir det inte tid över för forskning efter arbetsdagen.
– Men doktorsavhandlingen följer med mig. Jag har stark vilja att få den färdig.
